Förr i tiden kallades juli för ”hömånaden”. Det var då som höskörden kom igång på allvar. När höet skulle skördas steg man upp tidigt på morgonen. En av orsakerna till det var att dra nytta av morgondaggen. När höet var daggvått ansågs liarna gå bättre. I många år var slåttern ett tungt manuellt arbete, där både män och kvinnor deltog. Jordbruket drevs huvudsakligen med hjälp av häst. Höet slogs med slåttermaskinen och drogs av en eller två hästar. På de flesta småbruk kom traktorn först på 1950-talet. När höet var utslaget gick kvinnor och barn man ur huse för att vända höet för hand. En eller flera gånger beroende på vädret. Höet räfsades ihop och lades upp i hässjor eller stackar. Sen fick det torka några dagar innan det kördes hem till logen eller förvarades i lador. Även om skördetiden innebar mycket hårt arbete. Så var det också en tid då många människor träffadess och hade rolig arbetsgemenskap. För barnen var det också ganska festligt. Dom fick hoppa i höet och åka på hölassen. När slåttern och skörden var över hölls det ofta skördefest.